Lavendel och Zindi är så himla olika, både till ridningen och hanteringen. Zindi kan du göra vad du vill med, dock blir hon enormt stressad väldigt ofta. Därför gäller det att tänka sig för innan man gör något. Hon är världens snällaste och skulle aldrig göra någon illa. I ridningen är hon svår, riktigt svår. Om du klarar av henne så är du ju inte direkt någon nybörjare. Hon kräver en lugn men bestämd ryttare som visar henne hur hon ska göra, annars blir hon osäker. Hon behöver en ryttare som visar vägen genom hela passet och som gör mer än halva jobbet. Hon är ingen man bara åker runt på. Men ge oss ungefär ett år så ska ni se att hon blir minst lika bra som Lavendel är nu, om inte bättre... 

 

Lavendel däremot är Zindis motsats. Hon om någon märker man att det är ett sto. Tusan vad arg hon kan bli. Elin (hennes ägare) har gjort ett sånt sjukt jobb med henne. Hon har väl ägt henne i 3 (?) år nu och vilken skillnad på ponny! Lavendel var så ouppfostrad när hon kom till Elin så hon knappt gick att ta in från hagen. Nu har hon väl bara lite väl bråttom in från hagen men hon är aldrig dum, iallafall inte när nån av oss tar in. I ridningen är hon grymt rolig att rida när hon är på det humöret. Jag tror hon gillar dressyr faktiskt, sjuk känsla när man sitter på henne och kommer in på en bana med mycket folk på läktaren. Hela hästen blåser upp sig, kröker på nacken och köttar iväg haha. Precis som hon vet att alla kollar på henne och att det är nu det gäller. Men om det inte är nå folk går hon knappt framåt.... Så är hon i ridningen, vissa dagar helt perfekt, fram för skänkeln, stadig och mjuk. Andra dagar får man slita för kung och fosterland för att få fram henne, stel och vill inte alls jobba. Men alla kan ju ha en dålig dag så det spelar ju ingen roll. Hon går bäst om hon får t.ex gå ett hårt pass på fredagen, vila lördagen och då är hon perfekt på söndagen :thumbup: