Fick låna min tränares sadel som hon ridit Zindi förut i så redan när jag skrittade fram fick jag automatiskt bättre sits eftersom den har stöd för benen. Hennes hoppsadel är så jäkla kass, benen fladdrar och jag sitter framåtlutad vilket är så himla fult. Men med den här sadeln kan jag sitta bättre och där med hjälpa henne mer i ridningen. Började med att rida henne varm. När hon går i en bra form orkar hon inte riktigt hålla traven så man får nästan sitta med "ponnysparkar" (rider aldrig med sporrar eller spö på henne eftersom hon är så känslig). Men direkt när hon går upp med huvudet springer hon iväg. Hon är svår det är hon. Vissa stunder måste man "ta tag i henne" för att få igenom halvhalterna istället för att bara krama och andra stunder får man knappt fram henne. Men det här ridpasset var 5 gånger bättre än gårdagens! Känns som vi kommer lite närmre varandra för varje dag = hon litar mer på mig = lättare att rida henne. Så hoppas det här håller i sig, att jag kommer kunna komma åt henne och att hon litar på mig. Måste ta mer tid till att mysa, träna från marken och bygga upp en tillit (fast jag tycker att jag borstar ganska länge om man jämför med vad jag borstar lavendel haha). 

Så idag, hoppas jag att hon fortsätter såhär så ska ni nog se att vi är ute på tävlingsbanorna om ett år eller så. Det kommer ta sin tid men jag är villig att ge henne den tid hon behöver.