Alla vi som rider han nästan alltid för mycket klagomål om just våra hästar. Ena dagen är dom sega, andra dagen för pigga. En dag helt fantastisk och andra dagen helt förjävlig. (Jag är inte heller nån jävla prinsessa som aldrig skyller på hästen, jag gör det också tyvärr för ofta.) och det gör oftast alla. Det finns enstaka personer som bara tar det lugnt och sansat och inte gör det.

 

Om vi nu ska iväg på tävling. Vi måste lasta kl 06 00. Alltså vara i stallet vid 5. Allting ska vara klart till 6 och då ska hästen stå i transporten. Vem kan äta frukost, nervös och allt kl 5 på morgonen? inte jag iallafall. Vi har lastat i hästen, alla grejer är med och man är lugn. eller inte? då kollar man igenom dressyr programmet, tänker vad hästen gör där bak och tänker på allt annat än att äta.

 

Väl framme på tävling när vi sitter och rider fram, det är då vi börjar känna oss hungriga. Vi rider fram, håller humöret uppe och sen går vi in på banan. Vi har inte orken att rida lika bra och det går dåligt. Efter slänger man av sakerna och lastar in hästen och går och pratar med kompisar/föräldrar/tränare om vad felet är. 

 

Hon klarade inte av vänster slutan! hon kan inte, hon kan ingenting. jag kommer aldrig nå SM. Min jävla cp ponny kan ju förfan ingenting!

 

Om vi nu bara vänder på allt. och vi lyckats få i oss någonting att äta någon gång innan start lovar jag att allting hade gått mycket mycket bättre. Och snälla, det är inte hästens fel. Om hästen inte kan slutorna på träningarna är det DU som har tagit hästen på en för svår tävling. Kan den det på träning men inte på tävling är det du som gör fel. Det kan inte vara konstigt att du rider annorlunda. Vi är nervösa på tävling, spelar ingen roll. vi är det!