amanda: nu får det vara nog.

Jag är väldigt, väldigt duktig på att jämföra mig med andra människor. På ett negativt sätt. Jag måste lära mig att se saker från mitt perspektiv, vad jag har att göra med och vad jag kan åstadkomma med mina kunskaper. Nu är det mest i ridning & hästarna jag snackar om nu.. Jag har aldrig fått en häst i paket direktlevererad framför dörren med 32 vinster i bagaget och redo att ta mig till prispallen. ALDRIG & kommer aldrig få heller! Men det är bara för mig att gilla läget. "Åååh noo nu tycker jag sådär synd om mig själv igen" - NEJ det gör jag inte. För fatta vilken kunskap jag sitter inne med. Jag har ridit den vilda som aldrig varit inne i ett ridhus förut innan jag "tog an" han. Jag har slitit med en fjording för att ens kunna rida runt en bana. Jag har gjort allt möjligt i ridväg och har haft att göra med alla världens sorters hästar. Det är inte många som har fått den chansen i sån ung ålder men jag är faktiskt lyckligt lottad. HÖR PÅ DEN NI! Jag, som inte äger en häst, är lyckligt lottad. Jag får rida hur många hästar jag vill, utbilda mig själv OCH hästar på samma gång. Förresten, vi svennebananer behöver bli duktigare att klappa oss själva på axeln... 
 
Och varför jag får rida hur många hästar jag vill, varför jag blir erbjuden och förfrågad av hästägare att rida deras hästar är för att jag slitit. Jag har slitit som ett djur i stallet precis som många, många andra hästtjejer. Tillbringat varenda eviga fredagkväll det senaste året för att trimma Lavendel inför tävlingar. Men ni ser ju, det lönar sig! Vi kom inte hem en enda gång i våras utan rosett. 
 
Men ärligt, jag sitter på Ettan. Som gått 2 st LB:er på riktig lokal tävling. Jag jämför mig med ryttare som rider på hästar som gått flera tävlingar under många år. Alltså ni hör ju hur fel det är? Det går inte. Jag måste börja inse att det jag gör med Ettan är så bra som det kan bli. Det gäller att kolla vad man själv har & göra det bästa av situationen.
 
Jag kan, jag är jäkligt duktig på det jag gör - men jag har LÅNG väg kvar.

Måste bara visa den här bilden, Ettans min är sååå klockren. "Men åh inte dessa eviga pussar, lägg av..." hahaha
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Är du här ofta?

E-postadress: (bara vi som ser)

Har du en blogg?:

Kommentar:

Trackback
Besökstoppen