Isabella: så många tankar
Ingen diddi, ingen jag. Jag tänker nu publicera ett inlägg som jag själv sitter och gråter när jag skriver. Detta är ett inlägg jag velat publicera, men varit för feg. Nu vet jag vad jag vill inte alls.
Jag är 170 lång och rider fortfarande ponny. Jag rider min tränares häst på 182,5 i mkh och ser inte ens liten ut. Jag är alltså för stor för diddi. Planerna gick åt att tävla DM och sedan sälja, alltså göra det värsta i mitt liv och vara ifrån det finaste jag äger. Andra planer var inplanerade, och det kändes ändå som om att allt skulle sluta rätt bra.
Sedan hände allt detta med diddi. Idag känner jag bara att jag vill att diddi ska bli bra och sedan lägga av med det här. Sluta rida, packa ner ridkläderna i resväskan och skicka iväg den. Tyvärr är detta ett av alternativen på min lista just nu om det inte går att lösa med *hemliga projektet* får tyvärr inte gå ut med det än. När diddi är frisk och åkt finns inte denna möjligheten kvar, och jag står tomhänt. Köpa egen storhäst, alltså jag tvekar lite. Jag vet inte, just nu känns det bara - utan diddi, ingen mening med detta längre :(
Jag älskar dig diddi. Vad som än händer kommer det alltid vara du och jag, ingen av oss var berädda på detta. Vi har haft otur hela tiden. VTs tävlingar blev massa - eftersom jag bröt handleden och HT blev såhär. Jag älskar dig världens finaste ❤
Kommentarer
Postat av: Vanessa
"När allt är som bäst, står oturen runt kröken" brukar jag säga, hoppas allt löser sig...
Postat av: Tova ♥
Jättefin bloggdesign! Kika gärna in på min nystartade blogg och skicka iväg en kommentar :D
Svar:
dressyrab.blogg.se
Postat av: Anonym
Vill bara säga att du inte ser ett dugg för stor ut för Diddi!
Trackback